Under den senaste tiden har frågan om den ökande förekomsten av adhd-diagnoser i Sverige blivit alltmer brännande. Sveriges neuropsykologers förening har tagit ett kraftfullt initiativ genom att lyfta fram behovet av en bredare samhällsstrategi för att hantera denna utveckling. Deras budskap är klart: problemet med adhd-diagnoser sträcker sig långt bortom individens hälsa och berör grundläggande frågor om hur vi som samhälle organiserar vårt stöd och våra interventioner för de som är mest sårbara.
ADHD, eller Attention Deficit Hyperactivity Disorder, är en diagnos som ställs utifrån en rad symptom som påverkar individers förmåga att hantera vardagliga uppgifter. Svårigheter med koncentration, impulsivitet och överaktivitet kan leda till betydande funktionsnedsättningar. Diagnosprocessen är rigorös och kräver att andra möjliga förklaringar till symptomen utesluts. Socialstyrelsens rapport från november 2023 lyfter fram en oroväckande prognos om en fortsatt ökning av adhd-diagnoser, vilket pekar på ett möjligt missförhållande mellan de verkliga behoven och de diagnoser som ställs.
Det är viktigt att poängtera att neuropsykologernas förening inte ifrågasätter legitimiteten i adhd-diagnoser som sådana. Snarare är det den dramatiska ökningen och de bredare samhällseffekterna av denna trend som väcker oro. Föreningen argumenterar för att en stor del av problemet ligger i hur samhället strukturerar sitt stöd och sina krav på individer. De efterlyser en djupgående nationell utredning för att utforska de underliggande orsakerna till den ökande diagnosfrekvensen, vilket är ett steg mot att förstå och eventuellt omstrukturera de miljöer där barn och vuxna växer och verkar.
Föreningen framhåller också vikten av att utveckla nationella riktlinjer för bedömning av funktionsnedsättning och för att förhindra överdiagnostisering. Denna aspekt är avgörande för att säkerställa att vårdresurserna riktas mot de som mest behöver stöd och behandling. Genom att definiera och kvantifiera funktionsnedsättning på ett mer enhetligt sätt, kan vården prioritera patienter mer effektivt och säkerställa att insatserna är både adekvata och rättvisa.
Utöver diagnostik och medicinsk behandling lyfter föreningen fram behovet av att utforska och implementera andra stödinsatser. Professioner som psykologer och arbetsterapeuter spelar en avgörande roll i att erbjuda anpassningar och stöd efter diagnos. Det finns en växande insikt om att medicinering, trots dess värde för många, inte alltid är det enda eller bästa sättet att hjälpa individer med adhd. Detta perspektiv är i linje med Socialstyrelsens nationella riktlinjer, som betonar vikten av individuellt anpassade behandlings- och stödinsatser.
Denna diskussion kring adhd och samhällets svar på ökande diagnoser är inte bara en fråga om medicinsk praxis; den är en del av en större samhällsdebatt om hur vi definierar och stöder psykisk hälsa och funktionsnedsättning. Det krävs en kollektiv ansträngning för att skapa ett mer inkluderande och stödjande samhälle där alla individer, oavsett deras utmaningar, har möjlighet att trivas och lyckas. Neuropsykologernas förening uppmanar till en reflektion över våra nuvarande system och strategier, och föreslår en väg framåt som innefattar både djupare förståelse och konkreta åtgärder för att möta de verkliga behoven hos personer med adhd.
Hänvisning till artikel i SvD 2024/02/27 sidan 06; Debatt
//C
240301