RSMH Blog

Covid 19, en förkylning.

article image

I juli 2023 inträffade en händelse som markerar en viktig milstolpe: för första gången sedan pandemins början vårdades ingen längre på intensivvården för covid-19 i Sverige. Detta är en symbolisk milstolpe som på ett tydligt sätt visar hur långt vi har kommit i denna kamp. Trots att vi närmar oss en tid då sars-cov-2 kan bli ett vanligt förkylningsvirus, är övergången fortfarande en gradvis process. Forskaren Magnus Gisslén framhåller att även om det kan finnas perioder med kraftigare vågor och fler smittade under en tid, så har vår immunitet stärkts. Det är osannolikt att nya varianter av viruset kommer att radikalt ändra denna dynamik.

Under pandemins gång har samhället och forskningen dragit många lärdomar. En av de mest anmärkningsvärda framgångarna är utvecklingen av vacciner, vilket uppnåddes rekordsnabbt tack vare forskningen om spike-proteinet, den del av viruset som möjliggör att det fäster vid våra celler. Intressant nog pågår forskning om nya metoder för att administrera vaccin, inklusive nässpray, som kan vara ett verktyg för att ytterligare minska smittspridningen.

En fråga som intensivt diskuterades under pandemin var användningen av munskydd. Forskare erkänner att det fortfarande finns mycket att lära om deras effektivitet, men det är uppenbart att de kan vara användbara för att minska smittspridning.

Virusets förmåga att snabbt mutera har varit en överraskning och har lett till bildandet av flera olika undergrupper. Trots detta verkar risken för att viruset blir farligare vara låg, eftersom det inte gynnas av att vara mer dödligt. Så vad har vi lärt oss av denna utmanande period? Vaccin har varit enastående framgångar, men det finns fortfarande ett behov av bredspektrum-antivirala läkemedel för att behandla sjukdomen när den uppstår. Forskning om virus kräver ytterligare resurser, särskilt inom grundforskningen om virus. Initiativ som Pandemifonden kommer att spela en kritisk roll när det gäller att förbereda oss för framtida pandemier. Vi måste fortsätta att investera i denna typ av forskning och beredskap för att skydda mänskligheten mot kommande virusutbrott, även om vi nu går mot en tid då det nuvarande coronaviruset blir en mindre skrämmande del av våra liv

Avslutningsvis är det viktigt att vi riktar vår uppmärksamhet mot de som har drabbats hårdast under denna pandemi. Människor med psykisk ohälsa, som ofta tillhör äldre åldersgrupper med begränsade ekonomiska resurser, de har känt av bördan av detta virus på ett särskilt tydligt sätt. För dem har isoleringen och rädslan för smitta varit överväldigande.

Samhället måste sträva efter att inte bara skydda oss mot pandemier, utan också se till att de mest sårbara grupperna får den hjälp och det stöd de behöver. Det är vårt gemensamma ansvar att säkerställa att de mest behövande har tillgång till mentalvård och stöd som kan hjälpa dem att återhämta sig och återfå en känsla av normalitet i sina liv.

För personer med psykisk ohälsa är det viktigt att vi skapar ett samhälle där stigmat och rädslan för att söka hjälp bryts ner. Genom att erbjuda resurser och stöd som är tillgängliga och anpassade till deras specifika behov, kan vi bidra till en bättre och mer inkluderande framtid för dem men även för alla andra.

Samtidigt som vi går mot en tid när coronaviruset förhoppningsvis inte längre kommer att vara det hot det en gång var, låt oss inte glömma de som har lidit mest. Låt oss arbeta tillsammans för att säkerställa att ingen lämnas i skuggan av denna pandemi och att alla har möjlighet att återhämta sig och leva sina liv i hälsa och välmående.

Detta är vårt uppdrag, och det är något vi alla måste omfamna.

//C